Livsmedelsgrossisterna kräver riktat stöd till hotell och restauranger

Coronakrisen är på väg att slå ut stora delar av den svenska restaurang- och besöksnäringen. Regeringens två stödpaket hjälper till men är otillräckliga. Mer behövs, snabbt, för att rädda förtvivlade företag och tiotusentals jobb.

Restaurangbranschen består till stor del av små- och medelstora ägardrivna företag med tuffa villkor, små buffertar och små marginaler. Många bolag har redan, efter två veckors kris, gått in i ett akut läge och ansökt om rekonstruktion.

Vi stödjer fullt ut de åtgärder som myndigheterna vidtar för att skydda riskgrupper och dämpa smittspridningen. Men då måste det offentliga också ta ansvar för både de jobb, de företag och de människor som drabbas hårdast av restriktionernas ekonomiska effekter.

Restauranger står utan besökare och intäkter, med en stor nota för personal, hyra och andra fasta kostnader. När intäkterna går mot noll så är även hälften av löne- och hyreskostnaden alldeles för mycket. Vi kommer att se en historisk våg av konkurser och nedläggningar som följd av en akut intäkts- och därmed likviditetsbrist.

Det nya krispaket för små och mellanstora företag, som regeringen presenterade i veckan, innehåller flera positiva besked men det krävs mer. Möjligheterna att nyttja de statliga lånegarantierna är begränsade för många av de drabbade restaurangerna – även vid en återgång till det normala så är marginalerna för tunna för att kunna bära ökad skuldsättning med höga räntenivåer.

Restaurangföretagen behöver snarast fler direkta ekonomiska insatser som gör att de kan hålla ut genom den mest akuta krisperioden genom direkt sänkning av kostnader – och komma igång snabbt när den är över. Här finns en möjlighet för staten att rädda jobb och företag.

1. Stärkt system för korttidsarbete: Korttidspermittering bör kunna göras på ett sätt som temporärt tar ner lönekostnaden till noll. Speciellt angeläget är detta i ett läge då vissa verksamheter omgärdas av restriktioner och kanske till och med förbjuds att verka. Det bör självklart även gälla för ägaren eftersom många restauranger är fåmans- eller familjeföretag.
2. Reducerade hyror: I det presenterade förslaget ges möjligheten att staten under tre månader går in med ett stöd på upp till 50 procent av hyresnedsättningen på upp till 50 procent av den fasta hyran vid omförhandling av hyresavtal. Det är bra, men beroende av hyresvärdens välvilja till omförhandling i detta läge. I Danmark täcks istället de fasta kostnaderna (främst hyra och leasing) temporärt för verksamheter som fått ett intäktsbortfall om över 40 procent, enligt en fastställd skala i proportion till bortfallet. Vid ett förbud eller stängning täcks 100% av hyres- och andra fasta kostnader.
3. Sänkta arbetsgivaravgifter för fler: Nu sänks arbetsgivaravgifterna för upp till 30 anställda. Det finns många aktörer, t ex kedjor med flera enheter, i restaurang- och hotellbranschen som har långt fler anställda än så. Många av dem tillhör de hårdast drabbade – hotell och kursgårdar har i princip noll intäkt idag. Även dessa bör omfattas av sänkta arbetsgivaravgifter.

Det vi efterfrågar är tidsbegränsade, riktade insatser för att i grunden sunda, livskraftiga verksamheter ska överleva. De hittills presenterade paketen kommer inte att räcka. Vi vet att alla företag inte kommer att kunna räddas – det vi efterfrågar här är en ytterligare förstärkning för att undvika massdöd i branschen. Varje vecka av otillräckligt politiskt agerande har ett pris i att tiotusentals arbetstillfällen försvinner på rekordtid. Regeringen måste agera snabbt och med kraft. Stunden är nu.

Livsmedelsgrossisterna

Irene Waldemarson, VD Martin & Servera Restauranghandel

Jonas Köhler, VD Menigo

Eva Pettersson, VD Axfood Snabbgross

M Thommy Mårdskog, VD Mårdskog & Lindkvist

Lars Carlsson, VD Svensk Cater

Marcus Ahlm, vice VD Chefs Culinar